DEN VITASTE NATTEN

“Vi gick mot den vitaste natten,
så mörknade året igen,
och våren gled hastigt undan
och oron, och längtan med den”

Orden är hämtade ur En visa om att vara ung - en av de kärleksdikter Tove Jansson skrev på 40-talet. Därifrån kommer också titeln på det album som släpptes fredagen 20.3. Kärleksdikterna är hämtade ur den opublicerade samlingen Visor till min dam. Samlingen behandlar det korta och intensiva förhållande Tove Jansson hade med teaterregissören Vivica Bandler i början av 1947. Tove blev hjärtekrossad men använde sig av den erfarenheten både i dikterna och i konsten.

Albumet är ett resultat av en serie möten – först mitt möte med Toves kärleksdikter, vilket resulterade i en handfull tonsättningar, därefter mötet mellan dessa tonsättningar och musikproducenten Petter Näse (gitarr),och slutligenmötet med musikerna Kalle Katz (klaviatur), Fredrik Myhr (trummor) och Jonathan Bäckström (bas).Nio låtar spelades in och mötte därefter Petter Näses visioner och mix.

Albumet släpps tills vidare enbart på digitala plattformar men misströsta inte - här finns allt du behöver veta om Den vitaste nattten:

© Sandra Wahlbeck

Regnvisa

Det regnar på mitt tak inatt
jag lyssnar på våren i vaka
min flicka du gör som Herran gud
som ger och tar tillbaka

Där växer ingenting utan regn och ljus
och lugn kommer åter
men det är svårt att se allting rätt
när man är ensam och gråter

Utgivningsdatum: 6.2 2025
ISRC: SE39U2500101
utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång, piano
Petter Näse - gitarr
Kalle Katz el-piano/rhodes
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

“Det inledande och avslutande ljudklippet kommer från c-kasetten “Klovharu 1972, 7bf”, vi hör en storm dra över Toves ö och i bakgrunden spelas japansk musik - troligtvis inköpt på den jorden runt-resa Tove och hennes livskamrat Tuulikki Pietilä gjorde året innan.”

Till min käresta

Det var så svårt att välja
och jag valde alltid fel.
Och aldrig var jag lycklig
och aldrig var jag hel.

Nu tar jag dig i famnen
och allting som jag har
blir bara ännu vackrare,
och allting har jag kvar.

Nu ger jag dig mitt hjärta
du får det alla dar.
Och varje dag är lika ny
och lika underbar.

Det klaraste jag tänkte
det vackraste jag sett.
Det finaste jag gjorde,
har du mig åter gett.

Jag är fri jag är så stark
jag räds för ingenting.
Glad äger jag ditt hjärta
stolt tar jag mot din ring.

//Nu ger jag dig mitt hjärta
du får det alla dar.
Och varje dag är lika ny
och lika underbar. ://

Jag är fri jag är så stark
jag räds för ingenting.
Glad äger jag ditt hjärta
stolt tar jag mot din ring.

Utgivningsdatum: 9.5 2025
ISRC: SE39U2500301
Utgivare: 2026 Jolly Good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson

Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång
Petter Näse - gitarr
Kalle Katz - elpiano
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk
Madeleine Johansson - cello
Tomas Ebrelius - violin

Arr: Tomas Ebrelius

“En kärlekssång om giftermål - ett ovanligt tema i Tove Janssons produktion, hon skrev sällan om äktenskap, och själv gifte hon sig aldrig. Vi vet inte säkert vem hon skrev texten till. Den finns med i tidiga utkast till samlingen Visor till min dam, men den kan mycket väl även ha skrivits till en tidigare kärlek.”

Monolog

Du talade i telefon.
Din röst kom svag och långtifrån,
den var så vänlig, knappast öm
och mycket långsamt, som i dröm
du talade, om små, små ting
om ingenting.

Jag vet ej riktigt vad du sa -
att allting småningom blir bra
att sommarn är otroligt varm
och man blir trött på stadens larm
att du ska gå på en visit hit eller dit.

Jag svarade visst blir det bra,
och värmen! Och visiterna!
ja du har göra hela dan
och du är upptagen som fan…
förhållandena är ändå
förargligt små.

Så höll vi varsin monolog
och ångest tog mig när jag jag såg
hur bron vi byggt oss inte höll,
vi nådde inte fram, vi föll -
den var för kärleken blott gjord
ej tomma ord.

Vi talade en period,
då greps jag av förtvivlans mod
och sade ”älskar du mig än!”
Då klingar bron - nu störtar den!

Det skorrar hårt i telefon
långt bortifrån.
Nu frågar nån som ej är du
ett sakligt ”talas det ännu?”
Jag hör ditt avlägsna ”hallå,
vad sade du? Det skorrar så,
säg ska vi vänta till härnäst?”

”ja det är bäst.”

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600101
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång, piano
Petter Näse - gitarrer
Kalle Katz el-piano /rhodes
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

Gångvisa

Det finns en gata kantad av ångest
jag aldrig mer vågar gå
och en visa vars vänliga ljuvhet
är tungsam att lyssna på.

Det finns blommor som lyser likt elden
innan den svart brinner ner,
det finns ett namn på allt som är vackert
som aldrig får nämnas mer.

Men säg varför talar ni aldrig,
om den jag minns varje dag!
Jag kunde ju bara få svara:
javisst - henne kände jag.

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600102
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång, piano
Petter Näse - gitarrer
Kalle Katz el-piano /rhodes
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

“Det inledande och avslutande ljudklippet kommer från c-kasetten “Hawaii 1971” - Tuulikkis inbandning. Det är jultider. Silent night hörs avlägset och någon promenerar med klackar mot asfalt för att efter en stund stiga in i en bar. Den här har funnits på min repertoar i flera år, oftast som en duo mellan sång och bas, men här gör vi något helt annat.”

Visa om att vara ung

En underlig månad juni
den försvinner stilla och milt
och efteråt känner man ängslan
att ett viktigt ting blev förspillt.

Vi gick mot den vitaste natten,
så mörknade året igen
och våren gled hastigt undan
och oron och längtan med den.

Vi väntade hett och länge
något mera och större än vi,
något mera än ljuset och värmen

Vad var det som gick oss förbi?

Vi gick mot den vitaste natten,
så mörknade året igen
och våren gled hastigt undan
och oron och längtan med den.

Vi väntade hett och länge
något mera och större än vi,
något mera än ljuset och värmen
Vad var det som gick oss förbi?

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600103
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång, piano
Petter Näse - gitarrer
Kalle Katz el-piano /rhodes
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

Kväll

Den ligger därborta i väster, din stad,
där kvällshimlen flammande brann.
Vad gör du? Vad tänker du på? Är du glad
fast vi lever så långt från varann.
Jag tänker att där, just där solen gick ned
satt du ensam i kväll i ditt hus
och såg liksom jag mellan mörknande träd
efter himlens försvinnande ljus.
Och tänkte du inte som jag -det är bäst
att vi aldrig mer råkas igen!
- men vet du ännu vem du älskade mest -
var det mig eller kärleken?

Vi har säkert gjort rätt. Och när allt går omkring -
vi får arbeta äntligt i fred.
men jag vet att jag alltid skall känna ett sting
av tvivel, när solen går ned.

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600104
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Kalle Katz, Petter Näse, Jonathan Bäckström, Emma Klingenberg, Fredrik Myhr
Text: Tove Jansson
Emma Klingenberg - sång
Petter Näse - gitarrer
Kalle Katz el-piano /rhodes
Jonathan Bäckström - elbas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

“Albumet spelades in i november 2024. Jag hade tagit med mig en text som ännu inte fått någon melodi och den allra sista inspelningstimmen skrev vi den här tillsammans och spelade in den också. Petter gjorde sedan en hel del i mixen. Irrbloss med baklängesgitarrer och annat. “

Novembervisa

Det var sent i november och skymningen kom;
som en tjuv kröp den in i mitt hus,
blott för ensamhets skull slog jag i ett glas rom
och steg upp för att tända mitt ljus
och gick fram till mitt fönster där staden låg stum
i en kvävande svepning av snö.
Det var andlöst tyst, som det är i ett rum
där man väntar att någon skall dö.

Men då klang telefonen en jubelfanfar -
det var du, och du ringde till mig!
Jag minns knappt vad du sa, men jag tror att det var;
”jag har tänkt gå på bio med dej.”

Det var sent i november och skymningen kom;
den steg in som en vän i mitt hus,
och för festlighets skull drack jag ur min rom
och tände varteviga ljus
och gick fram till mitt fönster där staden låg stum
i en klänning av snö som till fest.
Det var andlöst tyst, som det är i ett rum
där man väntar en älskad gäst.

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600105
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Emma Klingenberg - sång
Petter Näse - gitarrer
Kalle Katz el-piano /rhodes
Jonathan Bäckström - elbas
Fredrik Myhr - trummor och slagverk

“Novembervisa har funnits på min repertoar redan länge, och i många olika tappningar. Ursprungligen skrevs den i ett arr för violin och piano och i den tappningen har den levt vidare - här på detta album kommer den i en helt annan skrud.”

Sjung all min längtan

Sjung all min längtan
och tröttna inte
blir inte rädd fast du är så stor
du kommer fram
men kanhända inte
helt säkert inte
till den du tror.

Flyg ut min längtan
du stannar inte
du fruktar inte för övermått
kanhända hinner
du inte målet
men mer än det
när din tid har gått

Vad du blev utan
betyder intet
man ger ej gåvor åt den som ber
din enda stolthetskall kanske bliva
att vara den som
har älskat mer.

Jag hade visor
jag sjöng dem alla
det fanns ej någon som hörde på
jag väntar än
på min bästa visa
den allra bästa
som du ska få.

Utgivningsdatum: 20.3 2026
ISRC: SE39U2600106
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Emma Klingenberg - sång, rhodes
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - slagverk

“När Tove fick ett beställningsjobb på 60-talet bearbetade hon “Vidare” - ur Visor till min dam. Den var tänkt att få en melodi men blev aldrig tonsatt, förrän nu.”

Epilog

Så tomt, så lätt
att inte vänta mera.
Nyss var en timme slut.


Det kommer flera
och var och en är lätt
och mycket tom.

Du kommer inte mera.
Så tyst, så bra
att äntligen få sova.

Att glömma. Och välsigna
lugnets gåva
att utan längtan
krypa ihop
och kunna sova.

Utgivningsdatum: 9.5 2026
ISRC: S SE39U2500302
Utgivare: Jolly good Music
Förlag: manus
Musik: Emma Klingenberg
Text: Tove Jansson
Medverkande musiker:
Emma Klingenberg - sång och piano
Petter Näse - banjo
Jonathan Bäckström - kontrabas
Fredrik Myhr - slagverk

Övrig information:

Produktion och mixning: Petter Näse
inspelning: Stefan Backas, Tomas Ebrelius
Master: Svante Forsbäck
Promobild på Emma: Anders Lönnfeldt
Omslag: Sandra Wahlbeck, Kalligrafi: Johanna Lundberg

Skivan har förverkligats med stöd från Svenska Kulturfonden, Amos Anderssons fond och Centret för Konstfrämjande - vi tackar varmt för ert stöd.

Tack också till Moomin Characters som låtit oss göra denna inspelning.












Nästa
Nästa

MUSIKINSPELNING AV KATRINA - 2026